Svärmorskofta

 

För ett tag sedan visade svärmor en älsklingskofta som började bli lite väl sliten och därför fick jag uppdraget att sticka en exakt likadan. Lite nervöst för mig som inte har stickat så mycket hela plagg tidigare men såg det som en kul utmaning. Det började bra och efter bara några dagar var fram och bakstycket klart . Sedan var det dags för ärmar och då blev det lite pyssligare att mäta och jämföra så när jag hade stickat en bit så insåg jag att de var lite för smala. Då tappade jag lite inspiration och lät koftan vara nån månad. Sen kom jag i gång igen och ärmarna blev bra till slut. Sista momentet var kragen och den kan ju tyckas se lätt ut men blev ändå tvungen att göra om 3 gångar innan jag blev nöjd. Mina enda 2 stickade koftor tidigare har jag fått hjälp med att sy ihop men denna gång bestämde jag mig för att nu måste jag ju lära mig även det och även det gick bra efter några försök.Och sen var det dags för leverans och jag var jättenervös över att den inte skulle passa...

..men svärmor blev överlycklig, den passade helt perfekt och jag kunde pusta ut!